Först åkte vi till Cape Point som är den östra delen av Kapudden. Vägen dit var magnifik och det var inte på något sätt sämre väl där. Vi åkte linbana en bit upp och sista biten var det trappor. Ganska många... Senare rejsade jag och dottern upp. Vi värmde först upp med tio kortare lopp i en bred men kort trappa i början av den långa trappan. Hon slog mig. Varje gång. Hon var dessutom knappt andfådd, medan jag var helt slut! Lillebror som agerade domare hittade små svarta ödlor som vi senare modellbestämde till Svart gördelödla (det svenska namnet hittade vi på helt själva)
Vi hade två kikare med oss och tack vare dem fick vi se våra första "riktiga" djur: strutsar! Det gick att se dem med blotta ögat också, men då var de ungefär lika spännande som flugor.
Väl nere på parkeringen stötte vi på en babian (modell mindre) och när vi tittade på strutsarna igen (som vi nu såg utan kikare) såg vi en hel flock på babianer längre bort. Två av tre och svärfar andades ut.
Sedan satte vi oss i bilen och åkte lite till för att komma till själva Godahoppsudden. Egentligen heter hela udden Kapudden och den har i sin tur två spetsar varav den ena på svenska kallas Godahoppsudden. På vägen dit kunde vi räkna in en rejäl flock med Elands antiloper. Naturen här var minst lika mäktig, kanske lite vildare. Återigen knatade vi upp med barnen på de högsta topparna. De älskar det! Sonen ville klättra rakt upp medan dottern ville ta de snirklande stigarna så vi delade på oss. Vi fick hissnande vyer och tre-fyrahundra höjdmeter i benen.
 |
| Toppen längst bort är Cape point, tyvärr kan man inte urskilja fyren härifrån, men den ligger högst uppe på den lilla gröna toppen. |
När vi kom ner igen hade svärfar hittat sjölejon i kikaren och faktum var att man såg dem även med blotta ögat där de låg på en klippa en bit ut i havet. De låg mest och solade men masade sig även runt och slängde lite med sina huvuden.Nu hade vi alltså inte bara sett alla de tre "utlovade" djuren utan även fått ett i bonus!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar